AphidiusJämförelse av växtskyddsprodukterJämförelse av växtskyddsprodukterreport_titlereport_title

INNEHÅLL
Aphidius colemani 250 resp 500 st mumier (puppor) i sågspån. A. ervi 250 st mumier

ALLMÂNT
Med hjälp av parasitsteklarna A. colemani och A. ervi kan olika arter av bladlöss bekämpas biologiskt. Aphidius sp. rekommenderas särskilt i början av ett bladlusangrepp och sätts därför ofta in förebyggande. A. colemani är särskilt lämplig för bekämpning av gurkbladlusen Aphis gossypii och den gröna persikoblad lusen Myzus persicae. A. ervi är särskilt lämplig för bekämpning av den randiga potatisbladlusen, Macrosiphum euphorbiae , och den grönfl äckiga potatisbladlusen Aulacorthum solani. Dessutom parasiteras bl. a. persikobladlusen Myzus persicae i viss utsträckning. Bägge parasitsteklarna kan med fördel användas med hjälp av bankplantor (se nedan). Bladlussteklarna bör kombineras med bladlusgallmyggan, Aphidoletes aphidimyza , vid stora angrepp och vid förekomst av gurkbladlusen. Chrysoperla carnea (guldögonsländans larver, de s.k. bladluslejonen) kan även användas vid större angrepp och vid lägre temperaturer, se produktblad för Chrysoperla. Efter överenskommelse kan prov skickas till Lindesro AB så hjälper vi Dig att bestämma vilken bladlusart du har.

BIOLOGI
Bladlöss är 1-4 mm långa insekter med rund till päronformad kropp med varierande färg, som bär två utskott på bakkroppen, s.k. sifoner (ryggrör). De orsakar sugskador på unga skott som kan bli förvridna, men suger även från blad och stjälkar. De första symptomen är vita avkastade hudar som bildas när bladlusnymferna byter hud och det sockerrika sekret, honungsdagg, som bladlusen avger genom sifonerna. Honungsdaggen utgör grogrund för sotdaggsvampar som bildar ett mörkt svampmycel som smutsar ner plantorna och hindrar växtens fotosyntes. Många bladlöss har en mycket snabb förökning. Bladlöss föder levande ungar utan föregående befruktning. Utvecklingen från nyfödd till vuxen kan ta mindre än en vecka och en hona kan föda 3-10 ungar om dagen. Äggläggning sker endast vid övervintring (utomhus).
Bladlussteklarna A. colemani och A. ervi är bruna och ca 2-3 mm långa parasitsteklar. Stekelhonan lägger ett ägg inuti bladlusen och en parasitstekellarv utvecklas. Innan den fullbildas till en vuxen individ spinner larven en kokong inne i bladlusen. Detta medför att den parasiterade bladlusen sväller och hårdnar till en grå- eller brunfärgad s.k. mumie. Den vuxna parasitstekeln kryper ut genom ett litet runt hål som den själv gör på mumiens rygg. Honan lever på honungsdagg och kan lägga hundratals ägg under sin första levnads- vecka. Hela utvecklingstiden från ägg till färdig stekel tar två veckor vid 21°C. På sensom-maren kan A. colemani angripas av hyperparasiter och därmed minska i antal. Observa- tioner har visat att A. ervi fortfarande fl yger och aktivt söker efter värddjur vid temperaturer ner mot +10° C. Bägge arterna verkar effektivt vid temperaturer över 15° C.

ANVÂNDNING
Parasitsteklarna levereras som mumier (puppor) bland träfl is i fl askor vilket gör det lätt att fördela mumierna jämnt i hela växthuset (undvik för fuktiga platser).
En del mumier kan kläckas under transport.
Man kan även dela fl askan på mitten och hänga upp den på skyddad plats i växthuset utan att strö ut innehållet. Detta skyddar mumierna från eventuella angrepp av myror.
För en jämnare spridning bör man använda våra utsättningsboxar. Säg till vid beställning
Materialet bör ligga under några dagar så att parasitsteklarna kan kläckas och sprida sig i växthuset.
Undvik att utsätta mumierna för direkt solexponering.
Efter insättningen kläcks parasitsteklarna ur mumierna inom ett par dagar och är omgående aktiva.
Ca två veckor efter insättning ser man de första parasiterade lössen som grå eller bruna
Förebyggande insättning rekommenderas med 0,25 st./m2 var vecka i prydnadsväxtkulturer och 0,5 st./m2 i gurka. Vid angrepp ökas dosen till ca 1 st./m2 och vecka i minst 3 veckor till dess att tillräckligt många mumier fi nns i bladluskolonin (gäller alla kulturer). Fortsätt sedan göra insättningar men med mindre mängd.
Parasitstekeln är känslig för olika kemiska bekämpningsmedel. Var därför försiktig vid bekämpning av andra skadeinsekter och sjukdomar.Kontakta Lindesro AB vid osäkerhet.
Sätt in parasitsteklarna snarast möjligt efter leveransen.
Om nödvändigt kan de lagras mörkt och svalt (8 - 10°C) en kort tid. Placera inte fl askorna i direkt solljus.
Med bankplantor får man möjlighet till att metodiskt odla fram en stor population av parasitsteklar. Bankplantorna består av havre med havrebladlus respektive sädesbladlus. För mer information, se produktblad ”Bankplantor” eller kontakta Lindesro AB.